PE2405 Pedagogik, avancerad kurs
Fristående kurs, 15 högskolepoäng, Avancerad nivå, höstterminen 2011
Översikt
Syftet med kursen är att de studerande ska förvärva fördjupad kunskap om pedagogiken som vetenskap och dess funktion i samhälle och yrkesliv samt förstå villkoren för vuxnas lärande. De studerande ska tillägna sig och utveckla ett vetenskapligt förhållnings- och arbetssätt.
Anmälan
Det är inte längre möjligt att anmäla sig till detta anmälningsalternativ.
Välkomstbrev
Sista ansökningsdag
2011-04-15
Kurstid
2011 vecka 35 till
2011 vecka 43
2011 vecka 43
Undervisningsform
Distans, Flexibel, heltid
Antal träffar
Obligatoriska: 0
Frivilliga: 0
Frivilliga: 0
Ort
All undervisning och examination sker på distans.
Undervisningsspråk
Svenska
Kursplan
Länkar
Huvudområde
Pedagogik
Antagning
Förkunskapskrav
Avklarade A, B och C kurser i pedagogik, totalt 90 hpLärandemål
Innehåll
Delkurs 1. Vuxna och kontextuellt lärande- Forskning inom vuxen- och arbetslivspedagogik
- Kunskapstraditioner och teorier i vuxenlivs- och arbetslivspedagogik
- Utvecklingsinriktat lärande
- Praktikgemenskaper ur ett situerat lärandeperspektiv
- Genomföra ett miniprojekt
- Reflektionsbegreppets mångtydighet
- Erfarenhet, reflektion och informellt lärande
- Reflekterande praktik och reflekterat lärande
- Reflektion och yrkeskunskap/yrkeslärande
- Individ-, relations- och organisationsperspektiv på förändring och samarbete
- Aktörs- versus verksamhetsperspektiv
- Motiv-behov-mål vid individuella handlingar
- Kontextens betydelse för lärande
- Pedagogik, verksamhets- och systemteori
Lärandemål
Efter genomförd Delkurs 1 ska studenten:- kunna identifiera nyckelvillkor för arbetsplatsförlagt lärande
- kunna planera, introducera, genomföra, utvärdera och rapportera ett miniprojekt
- kunna diskutera undersökningsresultatets validitet och reliabilitet
- förstå möjligheter, styrkor, hot och svagheter vid individuellt och organisatoriskt lärande
- kunna diskutera hur ett reflekterande arbetssätt påverkar lärande och kunskapsbildning
- kunna exemplifiera möjligheter och hinder för ett reflekterande arbetssätt
- kunna relatera reflekterande arbetssätt till olika typer av arbetsområden, t ex serviceyrken, ledarskap, forskning, IT-programmering
- kunna värdera relationen mellan intuitiv och erfarenhetsbaserad kunskap
- visa förståelse för och kunna redogöra för ett verksamhetsperspektiv på förändring och samarbete
- visa förståelse för den dynamik som frigörs vid organisatoriskt förändrings- och utvecklingsarbete
- kunna redogöra för kontextens betydelse för individuellt- och organisatoriskt lärande
- kunna operationalisera ”organisatoriskt lärande” i ett (tidigare) miniprojekt så att empiriska data synliggör lärande som ett villkor för utveckling
- kunna opponera på och försvara ett miniprojekt
Generella förmågor
I kursen tränas följande generella förmågor:- självständighet i akademiskt arbete
- vetenskapligt skrivande på avancerad nivå
- vetenskapligt förhållningssätt
- reflektion och kritiskt tänkande
- argumentera logiskt vid vetenskapliga seminarier
- kritiskt och problematiserande förhållningssätt
- analys av texter och empiriska undersökningar
- källkritik
- självständigt utföra datorstödd källsökning och nätbaserad kommunikation
- presentera kunskapsinnehåll utifrån en vetenskaplig grund
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1. Vuxna och kontextuellt lärande
Crowther, J. (2009). Lifelong learning – concepts and contexts. London: Taylor and Francis.
Gustavsson, B. (2004). Kunskapsfilosofi. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Illeris, K. (2009). International Perspectives on Competence Development Developing Skills and Capabilities. London : Taylor and Francis.
Lave, J., & Wenger (1988). Legitimate Peripheral Participation. Cambridge: Cambridge University Press.
Delkurs 2. Reflektion, intuition och lärande
Dewey, J. (1910). How we think. New York: Dover Publication.
Emsheimer P., Hansson H. & Koppfeldt T. (Red.) (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur.
Erlandsson, P. (2005). The Body Disciplined: Rewriting Teaching Competence and the Doctrine of Reflection. Journal of Philosophy of Education, Vol. 39, No. 4, 2005
Mezirow, J. (1990). Fostering Critical Reflection in Adulthood. Chichester: John Wiley and sons Ltd. (valda delar)
Schön, D. (1991). Reflective Practitioner - How Professionals Think in Action. Aldershot: Ashgate publishing group.
van Manen, M. (1990). Researching Lived Experience. New York: State University of New York Press. (valda delar)
Delkurs 3. Verksamhetsteori och utveckling
Clot, Y. (2009). Clinic of activity: the dialogue as instrument. A Sannino, Daniels, H & Gutiérrez, K (Eds.). Learning and Expanding with Activity Theory. Cambridge: Cambridge University Press. 286-302.
Bakhurst , D. (2009). Reflections on activity theory. Educational Review Vol. 61, No. 2, May 2009, 197–210.
Kaptelinin, V., & Nardi, B. (2006). Acting with Technology: Activity Theory and Interaction Design. Cambridge Mass: The MIT Press.
Toiviainen, H., Kerosuo, H. and T. Syrjälä. (2009). Development Radar: the
co-configuration of a tool in a learning network. Finland Journal of Workplace Learning
Vol. 21 No. 7, 2009 pp. 509-524
Doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar inom pedagogikens vetenskapsområde tillkommer.
Referens litteratur
Polanyi, M. (1983). The Tacit Dimension. Gloucester, Mass: Peter Smith.
Vygotsky, L. (1978). Problems of Method. Mind in Society. [Elektronisk] Cambridge, MA: Harvard University Press. 52-75. http://www.comnet.ca/~pballan/ProblemsofMethod(
Vygotsky
Crowther, J. (2009). Lifelong learning – concepts and contexts. London: Taylor and Francis.
Gustavsson, B. (2004). Kunskapsfilosofi. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Illeris, K. (2009). International Perspectives on Competence Development Developing Skills and Capabilities. London : Taylor and Francis.
Lave, J., & Wenger (1988). Legitimate Peripheral Participation. Cambridge: Cambridge University Press.
Delkurs 2. Reflektion, intuition och lärande
Dewey, J. (1910). How we think. New York: Dover Publication.
Emsheimer P., Hansson H. & Koppfeldt T. (Red.) (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur.
Erlandsson, P. (2005). The Body Disciplined: Rewriting Teaching Competence and the Doctrine of Reflection. Journal of Philosophy of Education, Vol. 39, No. 4, 2005
Mezirow, J. (1990). Fostering Critical Reflection in Adulthood. Chichester: John Wiley and sons Ltd. (valda delar)
Schön, D. (1991). Reflective Practitioner - How Professionals Think in Action. Aldershot: Ashgate publishing group.
van Manen, M. (1990). Researching Lived Experience. New York: State University of New York Press. (valda delar)
Delkurs 3. Verksamhetsteori och utveckling
Clot, Y. (2009). Clinic of activity: the dialogue as instrument. A Sannino, Daniels, H & Gutiérrez, K (Eds.). Learning and Expanding with Activity Theory. Cambridge: Cambridge University Press. 286-302.
Bakhurst , D. (2009). Reflections on activity theory. Educational Review Vol. 61, No. 2, May 2009, 197–210.
Kaptelinin, V., & Nardi, B. (2006). Acting with Technology: Activity Theory and Interaction Design. Cambridge Mass: The MIT Press.
Toiviainen, H., Kerosuo, H. and T. Syrjälä. (2009). Development Radar: the
co-configuration of a tool in a learning network. Finland Journal of Workplace Learning
Vol. 21 No. 7, 2009 pp. 509-524
Doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar inom pedagogikens vetenskapsområde tillkommer.
Referens litteratur
Polanyi, M. (1983). The Tacit Dimension. Gloucester, Mass: Peter Smith.
Vygotsky, L. (1978). Problems of Method. Mind in Society. [Elektronisk] Cambridge, MA: Harvard University Press. 52-75. http://www.comnet.ca/~pballan/ProblemsofMethod(
Vygotsky
Upplägg - Litteratur
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1. Vuxna och kontextuellt lärande
Crowther, J. (2009). Lifelong learning – concepts and contexts. London: Taylor and Francis.
Gustavsson, B. (2004). Kunskapsfilosofi. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Illeris, K. (2009). International Perspectives on Competence Development Developing Skills and Capabilities. London : Taylor and Francis.
Lave, J., & Wenger (1988). Legitimate Peripheral Participation. Cambridge: Cambridge University Press.
Delkurs 2. Reflektion, intuition och lärande
Dewey, J. (1910). How we think. New York: Dover Publication.
Emsheimer P., Hansson H. & Koppfeldt T. (Red.) (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur.
Erlandsson, P. (2005). The Body Disciplined: Rewriting Teaching Competence and the Doctrine of Reflection. Journal of Philosophy of Education, Vol. 39, No. 4, 2005
Mezirow, J. (1990). Fostering Critical Reflection in Adulthood. Chichester: John Wiley and sons Ltd. (valda delar)
Schön, D. (1991). Reflective Practitioner - How Professionals Think in Action. Aldershot: Ashgate publishing group.
van Manen, M. (1990). Researching Lived Experience. New York: State University of New York Press. (valda delar)
Delkurs 3. Verksamhetsteori och utveckling
Clot, Y. (2009). Clinic of activity: the dialogue as instrument. A Sannino, Daniels, H & Gutiérrez, K (Eds.). Learning and Expanding with Activity Theory. Cambridge: Cambridge University Press. 286-302.
Bakhurst , D. (2009). Reflections on activity theory. Educational Review Vol. 61, No. 2, May 2009, 197–210.
Kaptelinin, V., & Nardi, B. (2006). Acting with Technology: Activity Theory and Interaction Design. Cambridge Mass: The MIT Press.
Toiviainen, H., Kerosuo, H. and T. Syrjälä. (2009). Development Radar: the
co-configuration of a tool in a learning network. Finland Journal of Workplace Learning
Vol. 21 No. 7, 2009 pp. 509-524
Doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar inom pedagogikens vetenskapsområde tillkommer.
Referens litteratur
Polanyi, M. (1983). The Tacit Dimension. Gloucester, Mass: Peter Smith.
Vygotsky, L. (1978). Problems of Method. Mind in Society. [Elektronisk] Cambridge, MA: Harvard University Press. 52-75. http://www.comnet.ca/~pballan/ProblemsofMethod(
Vygotsky
Crowther, J. (2009). Lifelong learning – concepts and contexts. London: Taylor and Francis.
Gustavsson, B. (2004). Kunskapsfilosofi. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Illeris, K. (2009). International Perspectives on Competence Development Developing Skills and Capabilities. London : Taylor and Francis.
Lave, J., & Wenger (1988). Legitimate Peripheral Participation. Cambridge: Cambridge University Press.
Delkurs 2. Reflektion, intuition och lärande
Dewey, J. (1910). How we think. New York: Dover Publication.
Emsheimer P., Hansson H. & Koppfeldt T. (Red.) (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur.
Erlandsson, P. (2005). The Body Disciplined: Rewriting Teaching Competence and the Doctrine of Reflection. Journal of Philosophy of Education, Vol. 39, No. 4, 2005
Mezirow, J. (1990). Fostering Critical Reflection in Adulthood. Chichester: John Wiley and sons Ltd. (valda delar)
Schön, D. (1991). Reflective Practitioner - How Professionals Think in Action. Aldershot: Ashgate publishing group.
van Manen, M. (1990). Researching Lived Experience. New York: State University of New York Press. (valda delar)
Delkurs 3. Verksamhetsteori och utveckling
Clot, Y. (2009). Clinic of activity: the dialogue as instrument. A Sannino, Daniels, H & Gutiérrez, K (Eds.). Learning and Expanding with Activity Theory. Cambridge: Cambridge University Press. 286-302.
Bakhurst , D. (2009). Reflections on activity theory. Educational Review Vol. 61, No. 2, May 2009, 197–210.
Kaptelinin, V., & Nardi, B. (2006). Acting with Technology: Activity Theory and Interaction Design. Cambridge Mass: The MIT Press.
Toiviainen, H., Kerosuo, H. and T. Syrjälä. (2009). Development Radar: the
co-configuration of a tool in a learning network. Finland Journal of Workplace Learning
Vol. 21 No. 7, 2009 pp. 509-524
Doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar inom pedagogikens vetenskapsområde tillkommer.
Referens litteratur
Polanyi, M. (1983). The Tacit Dimension. Gloucester, Mass: Peter Smith.
Vygotsky, L. (1978). Problems of Method. Mind in Society. [Elektronisk] Cambridge, MA: Harvard University Press. 52-75. http://www.comnet.ca/~pballan/ProblemsofMethod(
Vygotsky
Lärande och undervisning
Kommunikation sker via en lärplattform samt via videobaserade konferenssystem. Kursspråket är svenska men viss undervisning på engelska kan förekomma. I kursen ingår litteratur och vetenskapliga artiklar på engelska och svenska. Undervisningen omfattar föreläsningar, seminarier, handledning, inlämningsuppgifter, lärar- och kamratfeedback samt enskild och gruppvis konsultation. Examinationen omfattar diskussionsdeltagande på seminarier, skriftliga uppgifter och rapporter samt muntliga redovisningar. Arbetssättet bygger på en grundsyn som förutsätter att den studerande är aktivt deltagande i både individuellt arbete och i team. Den pedagogiska grundtanken stödjer den studerandes utveckling av djupförståelse, självständighet och egenkontroll. Egna initiativ och grupparbeten stöder den studerandes kunskapsutveckling och ansvarstagande. Centrala moment i undervisningen främjar de studerandes kunskaputveckling och stimulerar de studerandes förmåga att iaktta omvärlden, problematisera vad som sker, ställa relevanta frågor, samla data, analysera och reflektera över lärandefenomen utifrån relevanta teorier.Totala antalet kurstimmar: 400 timmar
Antalet kontakttimmar: 160
Timmar för grupparbeten: 80
Timmar för individuellt arbete: 160
Arbetslivsanknytning
I kursen ingår arbetslivsanknytning genom följande moment: genom anknytning till plan för och förberedelser av egen magisteruppsats eller till miniprojekt inom kursenLärare
ExaminatorRose-Marie Olsson
Kursansvarig
Victoria Carlsson Wahlgren
Planerade lärtillfällen
Lärtillfällen i kursen är: föreläsningar, seminarier, presentation av inlämningsuppgifter, lärar- och kamratfeedback, enskild och gruppvis handledningTidsåtgång
I genomsnitt bör en student räkna med att studera 400 timmar för att nå lärandemålen. I denna tid ingår alla olika förekommande lärandeaktiviteter (föreläsningar, självstudier, examination m. m.). Tidsuppskattningen baseras på att ett akademiskt år omfattar 60 högskolepoäng (motsvarar 60 ECTS credits), som svarar mot en total studietid på ca 1 600 timmar. Den faktiska studietiden varierar individuellt.Examination
Bedömning
Examinationsmoment för kursen
| Kod | Benämning | Högskolepoäng | Betyg |
|---|---|---|---|
| 0910 | Vuxna och kontextuellt lärande | 5 | U/G/VG |
| 0920 | Reflektion, intuition och lärande | 5 | U/G/VG |
| 0930 | Verksamhetsteori och utveckling | 5 | U/G/VG |
Betyg
Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.Kommande tentamenstillfällen
Inga kommande centralt samordnade tentamenstillfällen hittades för denna kurs.
För att få delta vid ett centralt samordnat tentamenstillfälle måste du ha anmält dig i Studentportalen senast 15 dagar innan tentamensdagen.
Lokal och tidpunkt publiceras ca 5 dagar innan tentamensdagen.
Det kan finnas andra planerade examinationstillfällen. Information om de finns i It's Learning eller på annan plats som kursansvarig hänvisar till.
Kursutvärdering
Kursansvarig ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former påverkar kursens utformning och utveckling.
Dela