PE1207 Pedagogik, fortsättningskurs
Fristående kurs, 30 högskolepoäng, Grundnivå, höstterminen 2012
Detta kurstillfälle startar ej höstterminen 2012!
Översikt
Syftet med kursen är att studerande skall utveckla
fördjupade kunskaper och insikter om pedagogik och villkor för lärande och utveckling i arbetslivet. Studerande skall utveckla vetenskapligt förhållningssätt samt vidareutveckla metodisk medvetenhet i teori och praktik.
fördjupade kunskaper och insikter om pedagogik och villkor för lärande och utveckling i arbetslivet. Studerande skall utveckla vetenskapligt förhållningssätt samt vidareutveckla metodisk medvetenhet i teori och praktik.
Anmälan
Det är inte längre möjligt att anmäla sig till detta anmälningsalternativ.
Välkomstbrev
Länk till välkomstbrev från ansvarig lärare finns här senast 3 veckor innan kursstart.
Sista ansökningsdag
2012-04-15
Kurstid
2012 vecka 36 till
2013 vecka 03
2013 vecka 03
Undervisningsform
Distans, Flexibel, heltid
Antal träffar
Obligatoriska: 0
Frivilliga: 0
Frivilliga: 0
Ort
All undervisning och examination sker på distans.
Undervisningsspråk
Svenska
Kursplan
Länkar
Huvudområde
Pedagogik
Fördjupningsnivå
G1E
Antagning
Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs genomgången godkänd grundkurs i pedagogik 1-30 högskolepoäng eller motsvarande enligt äldre poängsystem.Läs mer om grundläggande behörighet.
Lärandemål
Innehåll
Kursen är indelad i fyra delkurser vardera 7,5 hpKursen innehåller följande:
Delkurs 1 Lärande och utveckling i arbetslivet
- Introduktion till samtida teorier om lärande och kunskap i arbetlivet
- Erfarenhetsbaserat lärande och tyst kunskap
- Innovativt lärande
- IT och lärande
- Kommunikation och lärande
- Lärande i organisationer
- Betydelsen av livslångt lärande i arbetslivet
- Lärande som deltagande i praktikgemenskaper
- Medarbetarskapets olika dimensioner
- Kompetens och kompetensutveckling i organisationer
- Vetenskapsteori
- Vetenskapligt arbetssätt och metod
- Källsökning och källkritik
- Inriktning vuxnas lärande
- Inriktning arbetsliv
Lärandemål
Efter genomförd delkurs 1 skall studenten:- visa förståelse för och kunna diskutera olika lärandeteorier ur ett pedagogiskt perspektiv
- kunna problematisera och förhålla olika lärandeteorier till varandra
- visa förståelse för IT:s betydelse för lärande
- visa förståelse för och kunna diskutera lärande som utveckling av gruppers och organisationers verksamheter
- relatera olika lärandeteorier till praktikgemenskaper
- visa förståelse för och kunna diskutera medarbetarskap och dess betydelse i en organisation
- problematisera och förhålla sig till begreppen kompetens och kompetensutveckling
- kunna beskriva och visa förståelse för pedagogiska perspektiv på arbetsmiljö
- visa förståelse för och kunna diskutera vetenskapsteorier
- visa ett vetenskapligt förhållningssätt
- visa förståelse för, kunna diskutera och tillämpa metodiska och teoretiska grundbegrepp
- kunna självständigt planera, genomföra, analysera och rapportera ett projektarbete under handledning
Generella förmågor
I kursen tränas följande generella förmågor:- akademiskt skrivande
- vetenskapligt förhållningssätt
- reflektion, kritiskt tänkande och perspektivseende
- kritiskt och problematiserat förhållningssätt
- analys och syntes
- IT-kompetens
- planering och ansvarstagande
- jämställdhetsperspektiv
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1:
Illeris, K. (2007), Lärande, Lund: Studentlitteratur.
Boud, D. & Garrick, J. (1999). Understanding learning at work, London: Routledge.
Dewey, J. (1998). How we think. USA: Dover Publications Inc.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 2:
Dysthe, O. (red) (2003). Dialog, samspel och lärande, Lund: Studentlitteratur.
Hällstén, F. & Tengblad, S. (2006). Medarbetarskap i
praktiken. Lund:Studentlitteratur.
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated Learning: Legitimate Peripheral Participation. Cambridge University Press.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 3:
Bjereld, U & Demker, M & Hinnfors, I. (2009). Varför vetenskap?. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2000), Forskningshandboken, Lund:
Studentlitteratur.
Ödman, P-J, (2001). Tolkning, förståelse, vetande -
Hermeneutik i teori och praktik. Norstedts Förlag.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 4:
Rienecker, L & Stray-Jorgensen, P. (2008). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer.
Referenslitteratur
Alvesson, M & Sköldberg, K (1994). Tolkning och
reflektion. Studentlitteratur AB.
Boud, D., Walker, R & Cohen, D. (1994), Using Experince for Learning, Suffolk (GB): Open University Press.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison,K. (2000).
Research Methods in Education. London: Taylor &
Francis.
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Lökensgard Hoel, T.
(2002). Skriva för att lära - Skrivande i högre
utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O. (2004). Lära eller läras. Om kompetens
och utbildningsplanering i arbetslivet, Lund:Studentlitteratur
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Lund: Studentlitteratur.
Stier, J. (2004). Kulturmöten En introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur.
Svenska språknämnden (2000). Svenska skrivregler.
Liber.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm:
Prisma.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer.
Studentlitteratur.
Illeris, K. (2007), Lärande, Lund: Studentlitteratur.
Boud, D. & Garrick, J. (1999). Understanding learning at work, London: Routledge.
Dewey, J. (1998). How we think. USA: Dover Publications Inc.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 2:
Dysthe, O. (red) (2003). Dialog, samspel och lärande, Lund: Studentlitteratur.
Hällstén, F. & Tengblad, S. (2006). Medarbetarskap i
praktiken. Lund:Studentlitteratur.
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated Learning: Legitimate Peripheral Participation. Cambridge University Press.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 3:
Bjereld, U & Demker, M & Hinnfors, I. (2009). Varför vetenskap?. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2000), Forskningshandboken, Lund:
Studentlitteratur.
Ödman, P-J, (2001). Tolkning, förståelse, vetande -
Hermeneutik i teori och praktik. Norstedts Förlag.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 4:
Rienecker, L & Stray-Jorgensen, P. (2008). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer.
Referenslitteratur
Alvesson, M & Sköldberg, K (1994). Tolkning och
reflektion. Studentlitteratur AB.
Boud, D., Walker, R & Cohen, D. (1994), Using Experince for Learning, Suffolk (GB): Open University Press.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison,K. (2000).
Research Methods in Education. London: Taylor &
Francis.
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Lökensgard Hoel, T.
(2002). Skriva för att lära - Skrivande i högre
utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O. (2004). Lära eller läras. Om kompetens
och utbildningsplanering i arbetslivet, Lund:Studentlitteratur
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Lund: Studentlitteratur.
Stier, J. (2004). Kulturmöten En introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur.
Svenska språknämnden (2000). Svenska skrivregler.
Liber.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm:
Prisma.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer.
Studentlitteratur.
Upplägg - Litteratur
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1:
Illeris, K. (2007), Lärande, Lund: Studentlitteratur.
Boud, D. & Garrick, J. (1999). Understanding learning at work, London: Routledge.
Dewey, J. (1998). How we think. USA: Dover Publications Inc.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 2:
Dysthe, O. (red) (2003). Dialog, samspel och lärande, Lund: Studentlitteratur.
Hällstén, F. & Tengblad, S. (2006). Medarbetarskap i
praktiken. Lund:Studentlitteratur.
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated Learning: Legitimate Peripheral Participation. Cambridge University Press.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 3:
Bjereld, U & Demker, M & Hinnfors, I. (2009). Varför vetenskap?. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2000), Forskningshandboken, Lund:
Studentlitteratur.
Ödman, P-J, (2001). Tolkning, förståelse, vetande -
Hermeneutik i teori och praktik. Norstedts Förlag.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 4:
Rienecker, L & Stray-Jorgensen, P. (2008). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer.
Referenslitteratur
Alvesson, M & Sköldberg, K (1994). Tolkning och
reflektion. Studentlitteratur AB.
Boud, D., Walker, R & Cohen, D. (1994), Using Experince for Learning, Suffolk (GB): Open University Press.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison,K. (2000).
Research Methods in Education. London: Taylor &
Francis.
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Lökensgard Hoel, T.
(2002). Skriva för att lära - Skrivande i högre
utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O. (2004). Lära eller läras. Om kompetens
och utbildningsplanering i arbetslivet, Lund:Studentlitteratur
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Lund: Studentlitteratur.
Stier, J. (2004). Kulturmöten En introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur.
Svenska språknämnden (2000). Svenska skrivregler.
Liber.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm:
Prisma.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer.
Studentlitteratur.
Illeris, K. (2007), Lärande, Lund: Studentlitteratur.
Boud, D. & Garrick, J. (1999). Understanding learning at work, London: Routledge.
Dewey, J. (1998). How we think. USA: Dover Publications Inc.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 2:
Dysthe, O. (red) (2003). Dialog, samspel och lärande, Lund: Studentlitteratur.
Hällstén, F. & Tengblad, S. (2006). Medarbetarskap i
praktiken. Lund:Studentlitteratur.
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated Learning: Legitimate Peripheral Participation. Cambridge University Press.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 3:
Bjereld, U & Demker, M & Hinnfors, I. (2009). Varför vetenskap?. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2000), Forskningshandboken, Lund:
Studentlitteratur.
Ödman, P-J, (2001). Tolkning, förståelse, vetande -
Hermeneutik i teori och praktik. Norstedts Förlag.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer
Delkurs 4:
Rienecker, L & Stray-Jorgensen, P. (2008). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.
Vetenskapliga artiklar och elektronisk litteratur
samt litteratur i anslutning till egen forskningsstudie
tillkommer.
Referenslitteratur
Alvesson, M & Sköldberg, K (1994). Tolkning och
reflektion. Studentlitteratur AB.
Boud, D., Walker, R & Cohen, D. (1994), Using Experince for Learning, Suffolk (GB): Open University Press.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison,K. (2000).
Research Methods in Education. London: Taylor &
Francis.
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Lökensgard Hoel, T.
(2002). Skriva för att lära - Skrivande i högre
utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O. (2004). Lära eller läras. Om kompetens
och utbildningsplanering i arbetslivet, Lund:Studentlitteratur
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Lund: Studentlitteratur.
Stier, J. (2004). Kulturmöten En introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur.
Svenska språknämnden (2000). Svenska skrivregler.
Liber.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm:
Prisma.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer.
Studentlitteratur.
Lärande och undervisning
Kursen är nätbaserad. Kommunikation sker vialärplattform samt via videobaserat konferenssystem.
Kursen ges huvudsakligen på svenska. Kurs-litteratur och vetenskapliga artiklar på engelska och svenska används. Undervisningen som är dialogbaserad sker i form av seminarier, handledningssamtal, skriftliga inlämningsuppgifter, lärar- och kamratfeedback, projektarbete samt muntliga och skriftliga diskussioner. Föreläsningar förekommer i olika former. Arbetssättet bygger på en grundsyn som förutsätter att den studerande är aktivt deltagande i både individuellt arbete och i arbetsteam. Den pedagogiska grundtanken stödjer den studerandes utveckling av djupförståelse och självständighet. Den studerandes utveckling av ansvarstagande sker genom individuellt- och grupparbete. Centrala moment i undervisningen syftar till att främja den studerandes förmåga att utveckla kunskap genom att självständigt utföra arbetsrelaterade fältstudier ur ett grupperspektiv. Fältstudierna syftar till att den studerande ska ställa frågor kring arbetsmiljön, samla data, analysera och reflektera med grund i relevanta begrepp och teorier.
Arbetslivsanknytning
I kursen ingår arbetslivsanknytning genom projekt.Lärare
ExaminatorThomas Hansson
Kursansvarig
Thomas Hansson
Planerade lärtillfällen
föreläsningar, seminarier, övningar, laborationer.Tidsåtgång
I genomsnitt bör en student räkna med att studera 800 timmar för att nå lärandemålen. I denna tid ingår alla olika förekommande lärandeaktiviteter (föreläsningar, självstudier, examination m. m.). Tidsuppskattningen baseras på att ett akademiskt år omfattar 60 högskolepoäng (motsvarar 60 ECTS credits), som svarar mot en total studietid på ca 1 600 timmar. Den faktiska studietiden varierar individuellt.Examination
Bedömning
Examinationsmoment för kursen
| Kod | Benämning | Högskolepoäng | Betyg |
|---|---|---|---|
| 0910 | Lärande och utveckling i arbetlivet, skriftlig rapport | 7,5 | U/G/VG |
| 0920 | Pedagogik i arbetlivet,skriftlig rapport | 7,5 | U/G/VG |
| 0930 | Vetenskap och metod, skriftlig rapport | 7,5 | U/G/VG |
| 0940 | Projektpedagogik, skriftlig rapport | 7,5 | U/G/VG |
Betyg
Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.Kommande tentamenstillfällen
Inga kommande centralt samordnade tentamenstillfällen hittades för denna kurs.
För att få delta vid ett centralt samordnat tentamenstillfälle måste du ha anmält dig i Studentportalen senast 15 dagar innan tentamensdagen.
Lokal och tidpunkt publiceras ca 5 dagar innan tentamensdagen.
Det kan finnas andra planerade examinationstillfällen. Information om de finns i It's Learning eller på annan plats som kursansvarig hänvisar till.
Kursutvärdering
Kursansvarig ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former påverkar kursens utformning och utveckling.
Dela