MT1405 Hållfasthetslära grundkurs

Kursens syfte är att beskriva kroppars förmåga att bära mekaniska belastningar och träna studenten i att använda metoder för att bestämma uppträdande krafter, moment, spänningar och deformationer i vanligt förekommande fall.

Förkunskapskrav

MT1112 Mekanik, grundkurs, 7,5 hp samt MA1102 Analys, 15 hp

Innehåll

Kursen innehåller bland annat: definitioner och grundbegrepp, spännings- och deformationssamband, materialsamband, översiktligt om utmattning.
För övrigt behandlas speciellt:
• Axiell last: Spänningar och deformationer för statiskt bestämda/obestämda problem samt termiska problem.
• Vridning: Spänningar och deformationer för axlar med cirkulärt tvärsnitt, axlar med godtyckligt massivt tvärsnitt samt axlar med enkelt tunnväggigt slutet tvärsnitt .
• Balkböjning: Spänningar och deformationer för statiskt bestämda balkar, tvärkrafts- och momentdiagram.
• Knäckning.

Lärandemål

Efter genomförd kurs skall studenten:

• kunna ta fram en idealiserad beräkningsmodell utgående från ett verkligt och ofta mer komplext system.
• självständigt kunna beräkna normal och skjuvspänningar samt deformationer vid olika lastfall enligt elasticitetsteorin.
• kritiskt kunna utvärdera en genomförd beräkning och bedöma om resultatet är rimligt.
• kunna redogöra för inom hållfasthetsläran grundläggande teorier och begrepp.

Generella förmågor

I kursen tränas följande generella förmågor:
• Att kritisk, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar
• Skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar
• Planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar
• Kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden aven med begränsad information
• Förmåga till lagarbete och samverkan i grupper
• Att i muntlig och skriftlig dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa

Kurslitteratur och övriga läromedel

Kurslitteratur och övriga läromedel

Lärande och undervisning

Studenten inhämtar de teoretiska kunskaperna genom en kombination av egna studier och lektionsundervisning med genomgång av teori, och lösning av uppgifter. I kursen ingår ett projekt som har som avsikt att koppla den mer abstrakta teoretiska kunskapen till praktiskt ingenjörsarbete. Examinationen i kursen består av ett projekt som skall redovisas skriftligt samt en skriftlig tentamen.

Arbetslivsanknytning

Projekt

Lärare

Examinator
Stefan Sjödahl

Kursansvarig
Stefan Sjödahl

Lärare
Stefan Sjödahl

Planerade lärtillfällen

Föreläsningar, laborationer, övningar och projekt.

Tidsåtgång

I genomsnitt bör en student räkna med att studera 200 timmar för att nå lärandemålen. I denna tid ingår alla olika förekommande lärandeaktiviteter (föreläsningar, självstudier, examination m. m.). Tidsuppskattningen baseras på att ett akademiskt år omfattar 60 högskolepoäng (motsvarar 60 ECTS credits), som svarar mot en total studietid på ca 1 600 timmar. Den faktiska studietiden varierar individuellt.

Bedömning

Kod	Benämning	Högskolepoäng	Betyg
1205	Projektuppgift	2,5	U/G
1215	Tentamen1	5	U/G/3/4/5

¹ Bestämmer kursens slutbetyg vilket utfärdas först när samtliga moment godkänts.

Betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd, 3, 4 eller 5 .

Vid begäran ges även betyg enligt ECTS.

Kommande tentamenstillfällen

Tentadatum	Moment	Anmälningsperiod	Ansv.	Plats	Klockan
2013-08-21	1215	2013-07-22 - 2013-08-07	SSJ	Karlskrona

För att få delta vid ett centralt samordnat tentamenstillfälle måste du ha anmält dig i Studentportalen senast 15 dagar innan tentamensdagen.

Lokal och tidpunkt publiceras ca 5 dagar innan tentamensdagen.

Det kan finnas andra planerade examinationstillfällen. Information om de finns i It's Learning eller på annan plats som kursansvarig hänvisar till.

Kursutvärdering

Kursansvarig ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former påverkar kursens utformning och utveckling.